Grafenförstärkt lim för punktsvetsning
Syfte och mål
För att kunna kombinera hög prestanda och lättviktsteknik finns det ett stort antal material i moderna bilar, till exempel mjukt stål, borstål, sandwich-kompositer i aluminium och metall etcetera.
Således är sammanfogningsmetoder kritiska för bilens prestanda, särskilt säkerhet och hållbarhet. För att ytterligare förbättra användningen av strukturella limmer i OEM-tillämpningar, kommer detta projekt undersöka grafenmodifierade strukturella limmer. Projektet syftar till att använda grafen för att förbättra process- och materialegenskaperna hos strukturella limmer som används inom bilindustrin.
Projektet kommer att skräddarsy (a) limkompositionen, (b) grafenfunktionalisering / behandling och (c) processflödesinducerad anisotropi för att kunna leverera överlägsna (1) elektriska, (2) termiska, (3) mekaniska och (4) härdningsegenskaper.
Projektet samlar en tvärfunktionell projektgrupp som består av Volvo Cars som är en ledande global och nationell fordonstillverkare, det nybildade bilföretaget CEVT, den växande komposittillverkaren Lamera, Chalmers och RISE Research Institutes of Sweden med stor vetenskaplig expertis inom grafenkompositer och från samarbeten med industrin, Chalmers Industriteknik med bred kunskap inom grafenområdet, samt limtillverkarna Dow Automotive och Sika som har expertkunskap inom formulering av och egenskaper hos limmer.
Resultat
Projektet kan sammanfattas i fyra iterativa aktiviteter (WP1-4) med samordning och konsortiumbyggnad i WP0:
Fyllnadsvals-, modifierings- och formuleringsoptimeringsaktiviteter utfördes vid RISE och fokuserades på fyra olika typer av grafen spridda i fyra olika lösningsmedel. Formuleringarna införlivades i mållimmen och flera kolblandningar (CC) innehållande grafen och kimrök (för att kompensera för potentiella anisotropa effekter) valdes ut för (2) – (4).
2. Inkorporering av CC i fordonslim i standardmotståndspetssvetsning (RSW) -patroner utfördes vid SIKA och DuPont i flera koncentrationer, via skalbara blandningsförfaranden.
3. Morfologi och elektrisk ledningsförmåga hos prover framställda i (2) analyserades under pressflödesförhållanden som efterliknade RSW-processen, huvudsakligen med användning av kombinerade reologi-dielektriska test. Resultaten bekräftade anisotropin av limmet vid applicering medan en jämn ökning av max 50% i elektrisk konduktivitet för de högre CC-koncentrationerna registrerades.
4. RSW-tester utförda vid VCC bedömde svetsprocessfönstret (ett mått på processstabilitet) i termer av applicerad ström i förhållande till svetsdiameter och förekomst av svetsutdrivning. Generellt sett kan högre CC-koncentrationer potentiellt dra slutsatsen för bredare svetsfönster, men totalt sett identifierades inga slutgiltiga förbättringstrender. På Lamera AB tillverkades sandwichkompositer framgångsrikt med CC-förstärkta lim.
Projektet samlade framgångsrikt, relativt projektets storlek, ett stort antal partners med starkt industriellt stöd inom såväl Sverige som utomlands. Projektet har överträffat de testparametrar som ursprungligen sattes in, men resulterat i måttlig förbättring av elektrisk ledningsförmåga som inte tycktes ha radikal påverkan på limprestandan i punktsvetsförsök. Det skapade konsortiet har potential att utvecklas till en mer systematisk studie eftersom vikten av punktsvetsprestanda fortfarande är en aktuell industriell utmaning med hög prioritet.